Nytt Ljus

Gemenskap

När livet är som det ska, tänker vi inte så mycket på alla de gåvor vi har. Det råder fred i vårt land. Vi har mat på bordet. Läs mer

Gudstjänstlokalen i Jönköping är återinvigd

Den första söndagen i advent återinvigdes gudstjänstlokalen för Nya Kyrkans Församling i Jönköping. Läs mer

Rapport från Skandinaviska nykyrkorådsmötet i Stockholm, 22-24 november

Det Skandinaviska nykyrkorådsmötet hade denna gång sitt årliga möte i Stockholm. Läs mer

En fråga från Kalifornien

Jönköping

Julförberedelserna är i full gång här i Småland. Ja här har även beslutats att Tenhult hade årets vackraste kommunala julgran. Läs mer

Stockholm

Jubiléet var en stor inspiration men tog nästan musten ur oss. Själv fortsatte jag enträget på att få Minnesskriften avslutad, och ytterligare must gick åt. Läs mer

Gemenskap

När livet är som det ska, tänker vi inte så mycket på alla de gåvor vi har. Det råder fred i vårt land. Vi har mat på bordet. Bussarna går i tid. Tidningen kommer i brevlådan på morgonen.. Pengarna flyter in i ungefär samma takt som de flyter ut. Det elektriska ljuset lyser. Och vi är inlemmade i en gemenskap. Inte heller det tänker vi så mycket på. Arbetskamraterna kommer som vanligt. Familjen hör till möblemanget. Ibland gnäller de lite för mycket, men det får man stå ut med. Grannarna syns till då och då. Farmor ringer och hör hur vi mår. Idel självklarheter. Som vi slarvar ganska mycket med. Tar inte på allvar. Värderar inte till fullo.
     En annan stor gemenskap som vi har hela tiden, slarvar vi förmodligen ännu mer med. Gemenskapen med himlen och Herren. Julen är en underbar tid. Vi lyfter fram Herren Jesus Kristus i våra liv, i vår vardag, på ett starkt sätt. Till och med änglarna kommer närmre, Herrens budbärare, de som finns med oss varje dag året om, nära fast omärkligt för det mesta. Också de får vara med på ett hörn. ”En stor himmelsk här prisade Gud.” Gemenskap med änglarna, med Herren och Hans änglar. Julen är gemenskapens tid.
     En del av allt detta vackra hittar inte alltid fram. Det missförstås. Det missaktas ibland till och med av några. Julen med dess guldiga gullande. Det kommer för nära. Man vill helst stå utanför. Det blir för mycket. Men allting kan hitta tillbaka till det som är äkta. Gemenskap är ett med livet. Gemenskap är ett med Herren, ett med himlen – oundvikligt i en himmelsk gemenskap. Det är den gemenskapen vi färdas mot hela tiden. Livet är en skola. Ibland älskar vi den gemenskap vi är inne i. Ibland förstår vi inte sammanhangen. Ibland är det vi som har fel. Ibland har andra fel om vad som är rätt sätt att vara mot varandra. Men vi kommer aldrig bort ifrån den: gemenskapen.
     Julen ger inspiration för gemenskap. Nyåret kan vara avstampet för att göra julens inspiration till verklighet. Att inspireras av den himmelska gemenskapen som den himmelska härskaran sjöng om över krubban är ett underbart frö att så. Att öva sig på gemenskap ger underbara resultat.
     ”Alla människor skall tillsammans se HERRENS härlighet.” (Jes 40:5)

     Vi önskar alla läsare ett Gott Nytt År!

Göran Appelgren

Tillbaka

***********

Församlingsnytt: Stockholm

Jubiléet var en stor inspiration men tog nästan musten ur oss. Själv fortsatte jag enträget på att få Minnesskriften avslutad, och ytterligare must gick åt. Skriften är nu tryckt och klar och kan köpas för 50:- (plus ev. porto). November blev en lugn månad, och för min egen del blev det en inspirerande resa till USA, där jag var med på en fortbildningskurs för präster, Pastoral Leadership Conference, ordnad av kyrkans ledning i Bryn Athyn. Det handlade om praktiska råd för det dagliga arbetet, om att lära känna sig själv i sin prästroll och utveckla den, men framför allt var det en stor inspiration att vara tillsammans med prästkollegor, ett tiotal, under några intensiva dagar och dela tankar och drömmar om kyrkans arbete och framväxt i världen. Det var också en fin upplevelse att få predika i katedralen i Bryn Athyn. Ämnet jag valt var att i Herrens efterföljd bära lidandet som världen orsakar utan att svara med principen öga för öga. (Joh 16:33, Matt 5:38) Som vår goda vän Martha Gyllenhaal sa: ”Det ledde förmodligen till en livlig middagskonversation hemma hos många.” Och sådant är ju bra. Jag bodde hos Figge och Hilly – roligt, tack! – och hade tillfälle att träffa Maya och Rakel. Allt detta kändes väldigt trevligt och roligt.
     I november hade vi det årliga sammanträdet inom Skandinaviska nykyrkorådet, den här gången alltså i Stockholm. Se nedan! Det var roligt att ha Per Bingen från Norge samt vännerna från Jönköping och Köpenhamn här. Mycket handlade om internetarbetet, där vi fått ny skjuts med en ny hemsida, och sedan alldeles nyligen en ny webbmaster. Titta gärna på den: www.nyakyrkan.se. Det är också en hel del utgivningsprojekt på gång. Gudmund Boolsen i Danmark är mycket flitig med översättning och utgivning. På norska kommer något att göras med Himmel och helvete.
     Ett trevligt inslag i sammankomsten var besöket på Eva Björkströms utställning i Gamla stan. Grattis Eva, till en fin utställning!
     I december har vi haft flera födelsedagar. Om vi sammanfattar hela månaden är det Susanna, Milan, jag själv, samt inte minst Karl Gustav Rydvall som fyllde 90 år.

Karl Gustav Rydvall, 90 år

För några år sedan flyttade Karl Gustav sin sångundervisning till vår kyrka. Det har betytt mycket för många människor. Redan innan den flytten anordnade han och Marit Eneström helgkurser i kyrkan. Det finns en lång tradition alltså av hans och Marits verksamhet hos oss. Inför födelsedagen tog Marit kontakt med mig och undrade om hon kunde ordna en födelsedagskonsert för Karl Gustav i kyrkan. Självklart ville vi hjälpa till med det. Måndagen den 9 december blev en förtrollad kväll. Det var en sådan stämning att man både kunde ta på den och smaka den. Och den smakade mycket gott. Marits sånggrupp Mylla består av ett knappt tiotal kvinnor, som till större delen är sådana som, innan de gått hos Karl Gustav, skulle ha beskrivit sig själva som sådana som ”inte kan sjunga”. Låt mig genast säga, att det i deras framförande inte fanns ett spår – inte minsta spår – av något ofärdigt eller amatörmässigt. Tvärtom så var det professionellt i ordets bästa mening, men framför allt fanns det en kvalitet, en känsla i sången som man ytterst sällan får vara med om. Jag var inte den enda som upplevde det. Förutom Mylla fick vi höra framträdanden av ytterligare minst fem personer som ökade på upplevelsen till något mycket fint. Karl Gustav var i god form och höll ett tal som berörde alla. Efteråt samlades vi i Stjärnsalen för glögg och fika. De medverkande var mycket nöjda och glada. Marit med sin grupp känner sig väldigt hemma i kyrkan och vill gärna komma tillbaka. Till slut ska vi säga ett stort och varmt tack till dottern Kerstin och mågen Ray Menon, utan vars hjälp denna konsert inte hade blivit av. Det var ett åttiotal personer med på konserten. Kerstin och Ray såg till, inte bara att Karl Gustav kunde vara med – självklart – men också att inbjudningar gick ut till alla dessa vänner. Stort tack, alla som gjorde denna kväll till en så fantastisk upplevelse!
Årets adventskonsert med Ansgariegården hade ett lite annorlunda program med mer inslag av solomusik, men stämningen var fin som vanligt. Kyrkan var i det närmaste full.

Kurrykören sjunger i kyrkan

Den 2 advent sjöng Kurrykören tre sånger. En mycket fin inramning till gudstjänsten.
Jultablåerna hade vi den 15 december. I år följde vi lukasevangeliet och lade till en ny scen, Sakarias och ängeln i templet. Den blev mycket fin med Björn Elman som ängel och Alf Bryntesson som Sakarias. Eftersom det inte finns några vise män i Lukas, tog vi bort den scenen. Nästa år blir det Matteus. Det ska bli intressant. I år var Viktoria Elman Maria, och Yavuz Danis var Josef. De var mycket bra. Bea Elman var herde tillsammans med Mattias, som var med för första gången, och Bosse och Johan Pedersen. Glade och Milan hjälpte till med scen och ljus, och Märta Christenson och Josephine stod för fin musik. Publiken blev starkt berörd.

Sakarias får besök av ängeln Gabriel

Kommittén för kyrksalen, med Olle Björkström som duktig ledare, har träffats ett par gånger och lagt grunden för kommande arbete. En liten insats vi gjort var att tvätta entréns golvmattor. Den stora mattan i gången fyller ett år och har hållit sig väldigt fräsch. Den ljusa färgen lyser upp. Det ser man när den inte ligger på plats.
Dagarna före jul gjorde jag tillsammans med börderna Alf och Gunnar Bryntesson en utflykt till Hågelby gård söder om stan. Det blev tillfälle för god samvaro och själslig uppbyggelse. En trevlig dag!

Gunnar Bryntesson

Juldagsgudstjänsten var glest besökt, något som kändes rätt så nedslående. Det är ändå Herrens födelsedag. Kanske ett nyårslöfte kan bli att övervinna de anfäktelser som säger att gudstjänst kan firas lika bra i det enskilda som i det gemensamma. En ljuspunkt var att få höra Daniels fina sångröst samt en ackompanjerande trumpet till psalmsången. Tack för det initiativet!

Med en önskan om ett riktigt Gott Nytt År!

Göran Appelgren

Tillbaka

***********

Församlingsnytt: Jönköping

Julförberedelserna är i full gång här i Småland. Ja här har även beslutats att Tenhult hade årets vackraste kommunala julgran. Snön ligger ännu kvar och folk är upptagna med sina många göromål i dessa adventsdagar. Julmarknader finns överallt.
     Märkesdagen för Nya Kyrkans Församling i Jönköping var vår återinvigningsgudstjänst efter vattenskadorna i höstas. Församlingen har fått en ljus och vänlig lokal. Kyrkorådet valde Rune Fornander som huvudansvarig för designen och genomförandet av förnyelseprojektet i konsultation med kyrkorådet. Han och Maj, assisterat av den alltid trogne Gustav, har i princip genomfört förnyelsen med assistans här och var från övriga medlemmar när behoven uppstod. I allt har arbetet tagit nio veckor att utföra. Idag ger kyrko- och samlingsrummet ett ljust och fräscht intryck med nya golv och paneler, ljus och färg. Båda rummen har fått vitbetsade furupaneler som tillsammans med den ljusa färgen ger en känsla av större utrymme. Inventarierna är omsorgsfullt valda och kommer att göra tjänst ett antal år framöver. Det vackra altaret, ritat av Rune, består av fyra bärande pelare, med en glasskiva ovanpå. Altarets sockel har framtill förlängts till ett stort knäfall som klätts i rött. Ovanpå tvärbjälkarna som vilar på sockeln, ligger två stenar som skall minna om tavlorna med de tio budorden. Ordet ligger på en genomskinlig skråställning mitt på glasskivan, med de sju ljusstakarna i en semicirkel runt. Linnegardinerna och den nya ljussättningen kring altaret, ger ett behagligt ljus utan att blända. Talarstolarna passar väl i vitbetsat furu. Den flyttbara altarrunden är också i vitbetsat furu med röda dynor. Med den blåa färgen på stolarna, och den röda färgen uppe vid altaret, ger rummet ett harmoniskt och meditativt intryck. Det nya stereosystemet har sammankopplats med den elektroniska orgeln, som nu har fått en helt ny klang. Medlemmarna i församlingen är mycket nöjda med lokalen, och känner glädje över det fina resultatet. En appell till medlemmarna skall gå ut för att hämta förslag till utsmyckning av samlingsrummet. Rune och Maj avtackades vid invigningen med en minnesbok om Swedenborg och blommor. Lone och Dorrit bjöd de tjugotre församlade på en festmåltid. Gustav höll ett hyllningstal där han gick igenom förnyelsearbetet och de många timmar som lagts ned för att nå detta fina resultat. Vi instämmer alla i att vi nu tycker det är roligt att få komma in i lokalerna. Försynen har visat oss att förnyelsearbetet ger inspiration och tillförsikt inför framtiden.
     Församlingen har avslutat kursen som har pågått under åtta veckor. Materialet som översattes från engelskan skall ytterligare bearbetas, och deltagarna uttryckte en önskan om att få återkomma till det i framtiden. Det var enighet om att ett sådant material var nyttigt, och kunde visa sig värdefullt även i framtiden. I det nya året återupptar vi en serie föredrag, nu i våra nyrenoverade lokaler. Vi har ännu kvar förnyelsearbetet av ingången till lokalerna. Vi har haft ett möte med fastighetsföreningen och framfört önskemål om att helt göra om ingången så den blir lättare och mera inbjudande att använda. Resultatet från detta möte visar att denna del kan dra ut på tiden av ekonomiska skäl. Kyrkorådet beslutade att anlita en anläggskonsult för att rita ett snyggt förslag till den påtänkta förnyelsen av ingången. Vi återkommer längre fram om detta.
     Det blir som vanligt flera resor för fornandersläkten till Stockholm under julen. Janssons firar jul i Norge, och Kristina Boyesen kommer från Philadelphia till Mullsjö över jul. Harald hälsar till alla vännerna från San Francisco. Björn Boyesen önskar er alla en riktig god jul.
     Till alla goda vänner när och fjärran: Må Herren välsigna julfirandet för er.
     Från vännerna i Jönköping.

Ragnar Boyesen

Tillbaka

***********

Gudstjänstlokalen i Jönköping är återinvigd

Den första söndagen i advent återinvigdes gudstjänstlokalen för Nya Kyrkans Församling i Jönköping. Se rapport i stort under nytt från Jönköping. Dessutom har församlingens pastor, Ragnar Boyesen, låtit läsarna av NYTT LJUS ta del av en del av den ritual som användes för invigningen. Först kommer några fina citat med anledningen av tidpunkten på året, därefter en bön och sist invigningsorden som är hämtade från det tillfälle, då kung Salomo invigde det nybyggda templet i Jerusalem enligt 1 Konungaboken. (Red.)

Adventscitat

Se, jag skall sända min budbärare och han skall bereda vägen för mig. Och den Herre som ni söker skall plötsligt komma till sitt tempel, förbundets ängel som ni längtar efter. Se, han kommer, säger HERREN Sebaot. Men vem kan uthärda den dag då Han kommer, och vem kan bestå när han uppenbarar sig?
Malaki 3:1,2

Jag skall slå upp mitt läger omkring mitt hus mot härar och mot den som kommer och går. Ingen förtryckare skall längre komma över dem, ty jag vaktar nu med öppna ögon. Fröjda dig storligen, du Sions dotter! Höj jubelrop, du Jerusalems dotter! Se, din konung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han.
Sakarja 9:8-9

Stå upp, var ljus, ty ditt ljus kommer, och HERRENS härlighet går upp över dig. Se, mörker skall övertäcka jorden och töcken folken, men över dig skall HERREN gå upp, hans härlighet skall uppenbaras över dig. Hednafolk skall vandra i ditt ljus och kungar i glansen som går upp över dig.
Jesaja 60:1-3

Så säger HERREN Sebaot: Och jag skall uppfylla detta hus med härlighet, säger HERREN Sebaot. Mig tillhör silvret och mig tillhör guldet, säger HERREN Sebaot. Den kommande härligheten hos detta hus skall bli större än den förra, säger HERREN Sebaot, och på denna plats skall jag ge frid, säger HERREN Sebaot.
Haggai 2:8-10

Låt oss bedja:

Kan då Gud verkligen bo på jorden? Se, himlarna och himlarnas himmel rymmer dig inte. Hur mycket mindre då detta hus... Men vänd dig ändå till din tjänares bön och åkallan, Herre, min Gud, så att du hör det rop och den bön din tjänare i dag sänder upp till dig och låter dina ögon natt och dag vara öppna mot detta hus, mot den plats om vilken du har sagt: Mitt namn skall vara där.

1 Kungaboken 8:27-29

Må då Herren, vår Gud, vara med oss, så som han har varit med våra fäder. Må han inte överge oss eller lämna oss, utan vända våra hjärtan till sig, så att vi alltid går på hans vägar och häller fast vid de bud och stadgar och föreskrifter som han har givit våra fäder. Må dessa mina ord med vilka jag bönfallit inför Herren, vara nära Herren, vår Gud, dag och natt ... Låt era hjärtan vara hängivna Herren, vår Gud, så att ni alltid lever efter hans stadgar och håller hans bud, så som ni nu gör.
1 Kungaboken 8:57-61

Amen.

Återinvigningsorden:

Vi har idag församlats för att återinviga detta kyrkorum. Den heliga nytta som gudsdyrkan enligt Nya Kyrkans ordning är, föreskriver att Nya Kyrkans Församling i Jönköpings medlemmar regelbundet kommer samman för att dyrka Herren Jesus Kristus, vår Fader i himlen, såsom Han har kommit åter i det Nya Jerusalems Himmelska läror för att upplysa, leda och frälsa oss.
Låt då våra hjärtan vändas i ödmjukhet till dig, o Herre, för att var och en av oss kan minnas att det hus du ständigt bygger inom oss, är våra sinnens boning för din gudomliga närvaro.
När vi nu återinviger detta kyrkorum tackar vi Dig för din godhet mot oss, och för din Gudomliga Försyns ledning. Må alla som dyrkar Dig här, känna Din gudomliga närvaro och välsignas med din gudomliga frid.

Amen!

Tillbaka

***********

Rapport från Skandinaviska nykyrkorådsmötet i Stockholm, 22-24 november

Det Skandinaviska nykyrkorådsmötet hade denna gång sitt årliga möte i Stockholm. På mötet hade vi en ny deltagare, Dorrit Boyesen, som nu är med i kyrkorådet i Jönköping. Dorrit skriver:

Ett varmt tack till Stockholmsförsamlingen!

Lördagen den 22 november samlades vi åter i Stockholm för några nyttiga och trevliga möten. För mig är det alltid en vemodig glädje att få vara i Minneskyrkan. Det är så många minnen som väcks till liv. Denna gång var det Gustav, Ragnar och jag som hade förmånen att få åka dit från Jönköping. Vi anlände vid 20-tiden för att kunna starta pigga och utvilade på lördagen kl. 9:30 inför ett välspäckat program. Med var 6 personer från Stockholm, 3 från Danmark, 1 från Norge samt vi 3 från Jönköping.
    Vi utbytte erfarenheter, glädje, bekymmer och framtidsplaner. Det kändes gott på diskussionerna, både under mötena och i pauserna. Trots en lång dagordning hann vi med att gå på Eva Björkströms vernissage – ett härligt inslag!
     Sedan några av oss tittat lite mer på Gamla Stan, och andra hade vilat ut lite hemma, fick vi på kvällen en mycket god och exotisk måltid med ett stort mått av trevlig samvaro hos Josephine och Göran i prästgården.
     På söndagen var det naturligtvis gudstjänst och därefter var det lunch, där det var så trevligt att få chansen att hälsa på andra från stockholmsförsamlingen. När vi åkte hem kände vi oss fulla av glädje och optimism inför det kommande året. Det var den kortaste resan hem för mig, eftersom vi hade mycket att prata om … hela vägen.
Hälsningar,

Dorrit Boyesen

Tillbaka

***********

En fråga från Kalifornien

För några dagar sedan skickade Candace Frazee, nykyrklig redaktör för ett nyhetsbrev från Kalifornien in en fråga till prästerna i Allmänna Kyrkan. Hon undrade om prästerna ville kommentera ett arkeologiskt fynd som nyligen gjorts i Israel. Tydligen har man där hittat en begravningslåda av kalksten, ca 50 cm lång, med påskriften: “Jakob, Jesu broder.” Detta har väckt debatt i media i USA och Kanada. Man undrar om detta kan tänkas vara ett av de tidigaste arkeologiska bevisen kring en biblisk person. Utgivaren Hershel Shanks som ger ut Archeological Review, en arkeologisk facktidskrift i Amerika, menar att detta kan vara ett av de viktigaste fynden inom nytestamentlig arkeologi.
     Själv har jag försökt besvara Candace. Jag menar att även om fyndet kan vara intressant, kan det bli mycket svårt med bevisföringen. I likhet med Rune Fornanders påpekande, när fyndet nämndes i Jönköping, instämmer jag i Runes fråga: Hur många med namnet Jakob har det funnits i Israel, antingen på eller efter Herrens tid på jorden? Hur många av dem kan ha haft en bror som hette Jesus? Det vet vi inte. Båda namnen var ju ganska vanliga i Israel vid den tiden. Ett exempel på hur svåra sådana frågor kan vara, belysas av det “fynd” som gjordes, när man för ett antal år sedan fick fram en textilie som enligt påstående var Jesu ansiktsduk. Denna skulle vara en del av gravkläderna. Det visade sig dock, att denna “shroud of Turin” var en förfalskning från 1200-talet. Den katolska kyrkan hade velat “bevisa” Jesu existens på jorden.
     När jag var i Kölnerdomen för ett par veckor sedan, kunde man i denna stora katolska katedral se ett relikvieskrin av rent guld bakom altaret. Skrinet är mycket berömt, och skall enligt påstående innehålla skelettdelar från några av Jesu lärjungar. Min guide vid tillfället pekade på, att om man tog alla träbitar “från Jesu kors” som finns utställda i montrar och sålda till samlare eller godtrogna turister, kunde man troligen fylla hela byggnaden vi befann oss i. Poängen här är att vi naturliga människor tycker om att tillägga naturliga objekt “betydelse” långt utöver vad som är rimligt. Inget objekt på jorden kan i sig innehålla “andliga krafter”.
     Även om begravningsskrinet från Israel kan ha arkeologiskt värde, behöver vi i Nya Kyrkan knappast ta detta för mer än vad det är, ett historiskt intressant objekt. Detta kan inte i sig ge något som helst “vetenskapligt bevis” för Bibelns sanningshalt eller betydelse. Jag vill hävda att “kärlekens eget ljus” ger oss klarare och mera betydelsefulla insikter i det andliga än någon “vetenskaplig” bevisföring.
     Visst kan vetenskap stödja och belysa, men inte bevisa betydelsen av det andliga. Det som behövs både i religionens och vetenskapens värld, är en djupare förståelse och respekt för varandras särart och nytta. Jag tror inte att förhastade uttalanden varken från det ena eller det andra lägret gagnar det andra, särskilt när det kan uppfattas att syftet med den uppkomna informationen antingen kan vara vilseledande eller löjeväckande. Den vanliga människan har ofta en klar insikt när hon får tillförlitlig information. Av denna anledning behövs en seriös och balanserad upplysning.

Ragnar Boyesen

Tillbaka